Yrkeshögskolan

Ja, alla yrkeshögskoleutbildningar måste ha en ledningsgrupp. Ledningsgruppens sammansättning är reglerad i förordningen om yrkeshögskolan.

Kan den person som anges i ansökan sitta i ledningsgruppen eller vara lärare på en annan yrkeshögskoleutbildning, eller en så kallad föregångare till den utbildning ansökan avser?
Svar: Ja, förutsatt att personen har den yrkeserfarenhet som krävs. Varje ansökan betraktas som en ny utbildning och begreppet föregångare används inte vid en prövning av anordnarkompetens. Vid ansökningstillfället har utbildningen inte någon ledningsgrupp eller några lärare eftersom den inte fått beslut eller startat ännu. Förutsatt att en person har den yrkeserfarenhet som efterfrågas kan denne också ha ett engagemang i andra yrkeshögskoleutbildningar.

Om utbildningen blir beviljad och personen i ansökan får rollen som ledamot i ledningsgruppen eller anlitas som lärare på utbildningen, måste den då ersättas med någon annan som övertar rollen?
Svar: Ja. Personen som har yrkeserfarenheten och representerar denna roll hos utbildningsanordnaren får inte samtidigt vara ledamot i ledningsgruppen eller vara lärare på utbildningen. Byts personen ut ska detta dokumenteras och kan komma att granskas vid tillsyn eller kvalitetsgranskning av utbildningen men det behöver inte anmälas till myndigheten.

Är det bättre ju fler personer som räknas upp i ansökan?
Svar: Nej. Det räcker med en person för att uppfylla kravet. Flera personer anses inte uppfylla kravet ”i högre grad”. Enda anledningen till att flera personer kan behöva anges är om det inte finns någon person knuten till organisationen som ensam uppfyller kraven utan att det är flera som gör det tillsammans eller om utbildningsanordnarens utbildningar varierar så mycket att det krävs olika personer med yrkeserfarenhet för att tillgodose kravet i föreskrifterna.

En yrkeshögskoleutbildning ska svara mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. För att säkerställa att utbildningen har rätt innehåll ska den utformas tillsammans med arbetslivet. Arbetslivet ska även medverka i genomförandet av utbildningen och finansiera delar av den.

I ansökan om att bedriva YH-utbildning finns därför ett avsnitt, arbetslivets medverkan (även kallat avsiktsförklaringar), där representanter från arbetslivet får svara på frågor om hur de medverkat i framtagandet av utbildningen och hur de avser medverka i genomförandet om utbildningen beviljas.

Är uppgifterna som lämnas i avsiktsförklaringarna bindande?

Nej, de svar som lämnas i avsiktsförklaringar (arbetslivets medverkan) är inte bindande, men visar de deltagande organisationernas avsikt vid ansökningstillfället.

Vad innebär det att arbetslivet har medverkat i framtagningen av utbildningen?

Det innebär att arbetslivet har varit med och aktivt tagit fram utbildningens innehåll och upplägg. I avsiktsförklaringarna ska arbetslivsrepresentanterna beskriva hur och i vilka delar de varit med och tagit fram utbildningen. För utbildningar där innehållet är styrt av myndighetens föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll kan arbetslivet vara med i planeringen av utbildningens upplägg.

En arbetslivsrepresentant som fått en genomgång om utbildningens innehåll och bekräftar att den har rätt innehåll är enbart insatt i utbildningen och ska därmed svara nej på frågan i avsiktsförklaringarna om medverkan i framtagning.

Är det viktigt att ha så många avsiktsförklaringar som möjligt för att få en ansökan beviljad?

Det viktigaste är inte att ha så många avsiktsförklaringar som möjligt, det är kvaliteten som är av intresse. Det vill säga, det är själva innehållet i avsiktsförklaringen och det engagemang i utbildningen som arbetslivet kan erbjuda som är viktigt.

Bedöms ansökan som starkare om den i avsiktsförklaringarna visar på ett högre anställningsbehov än andra?

I ansökan ska anordnaren visa att det totala antalet sökta studerandeplatser motsvarar arbetslivets kompetensbehov. Det finns möjlighet att visa detta både genom ett faktiskt anställningsbehov hos de medverkande referenspersonerna och genom de beskrivande texterna i ansökan.

Ansökan bedöms inte vara starkare för att angivet anställningsbehov är högre än antalet sökta studerandeplatser.

Är det viktigt att texten i avsiktsförklaringarna är välformulerad? Kan branscher med större vana av att producera textmaterial och ansökningar komma att gynnas?

Myndigheten bedömer innehållet i texten, inte hur väl den är formulerad. Avsiktsförklaringarna utgör en del av underlaget som används i bedömningen av hur arbetslivet medverkat i ansökan om en utbildning och hur de vill engagera sig om utbildningen beviljas. För detaljerad information om vad som bedöms, se bedömningshandbok för aktuell ansökningsomgång (fastställs i samband med att ansökan öppnar).

Ansökningarna bedöms inom sin utbildningsinriktning och avsiktsförklaringarna påverkar inte hur statsbidraget eller de särskilda medlen fördelas mellan utbildningsinriktningarna. Uppgifterna som lämnas i avsiktsförklaringarna påverkar inte heller hur många utbildningar som beviljas inom en inriktning utan ligger till grund för myndighetens bedömning av vilken eller vilka utbildningar som beviljas. Utifrån tillgängliga medel att fördela i respektive ansökningsomgång beslutar myndigheten om vilka inriktningar som ska prioriteras och hur många utbildningar som ska beviljas.

Är det viktigt var arbetslivsrepresentanterna är stationerade?

Ja, det är viktigt. YH-utbildningar ska förse det svenska arbetslivet med kompetens, vilket innebär att myndigheten endast godtar underlag från företag och organisationer etablerade i Sverige i en ansökan.

Det är också viktigt att YH-utbildningen har en lokal eller regional förankring. Referenspersonerna ska återspegla den efterfrågan på kompetens som arbetslivet behöver och ska därför finnas i geografisk närhet till studieorten/orterna.

Kan vem som helst se vad som angetts i en avsiktsförklaring?

När ansökan är inskickad blir den en offentlig handling, vilket gör att uppgifterna som lämnats in till myndigheten blir en allmän handling. Detta innebär att den som begär kan få ta del av uppgifterna – om de inte bedöms som hemliga enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De personuppgifter som inlämnats hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

En central del i yrkeshögskolan är interaktion i lärandet, det vill säga hur studerande, personal och studiematerial samspelar i utbildningen – och stödjer lärandeprocessen.

YH-utbildningar ska ge de kunskaper som behövs för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet, både självständigt och i arbetslag. Det ställer krav på hur utbildningarna utformas. Läraktiviteterna behöver spegla den interaktion som sker i arbetslivet, både mellan människor och i arbetet med olika verktyg och material. Därför behöver både innehåll och genomförande utformas så att de studerande får träna på den typ av samarbete och arbetsuppgifter som yrkesrollen kräver.

Graden av interaktion delas in i utbildningar med mycket hög grad av interaktion, hög grad av interaktion, måttlig grad av interaktion samt låg grad av interaktion (ej tillräcklig).

På myh.se finns en djupare beskrivning över de olika graderna av interaktion. Där finns också mer information att ta del av: Interaktion i lärandet (myh.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Interaktion i ansökan

Interaktion ingår som en del av ansökan om att bedriva YH-utbildning. Syftet med att ställa tydligare krav på interaktion i YH-utbildningar är att värna kvaliteten och det höga förtroendet för yrkeshögskolan. Utbildningens grad av interaktion är i sig varken förstärkande eller försvagande enligt 5 kap. 5 § YHF.

I samband med att utbildningens upplägg beskrivs, ska ni ange vilken grad av interaktion utbildningen kommer ha. Den lägsta graden av interaktion som en YH-utbildning får ha och som därmed går att ange i ansökan, är måttlig grad. Utbildningar som har en måttlig grad av interaktion kan endast beviljas grundschablon.

På Mina sidor finns mer information om interaktion, och hur det ingår vid en ansökan om att bedriva YH-utbildning: Frågor till ansökan om YH-utbildningar (Mina sidor) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Myndigheten har begränsade medel att fördela, vilket innebär att majoriteten av ansökningarna inte kan beviljas trots att de är bra.

Det kan finnas många anledningar till att en ansökan får avslag. En samlad bedömning av ansökningarna görs och det finns många parametrar som påverkar vilka ansökningar som beviljas, såsom budget avsatt för ansökningsomgången och konkurrens mellan sökta utbildningar. I beslutet om avslag finns en motivering som beskriver varför ansökan avslås i denna ansökningsomgång.

Ni är välkomna att kontakta myndigheten om ni inte förstår anledningen till att din ansökan avslogs. Handläggaren kan hjälpa till att förklara vad motiveringen innebär, men kommer inte ge någon feedback på vad som kan förbättras i ansökan inför nästa ansökningsomgång.

En stor del av innehållet består av delar som behöver finnas med i myndighetens beslut. I varje avslagsbeslut finns även en motivering som beskriver varför ansökan inte beviljades i den här ansökningsomgången. För ansökningar som bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan men inte tilldelas statsbidrag framgår vilken punkt i 5 kap. 5 § YHF som ansökan i lägre grad svarar mot. Motiveringen avser den specifika ansökan, men kan vara samma som i andra ansökningar eftersom de bedömts mot samma kriterier.

Detta finns beskrivet i den bedömningshandbok som fastställs i samband med att ansökan öppnar. Du kan begära ut bedömningshandboken via myndighetens registratur. Diarienummer finns på respektive ansökningsomgångs sida på myh.se.

Myndighetens analyser ligger till grund för hur de tillgängliga medlen ska fördelas mellan utbildningsområdena. Det inkommer i regel fler ansökningar än det finns tillgängliga medel att fördela, vilket innebär att en prioritering mellan ansökningarna behöver göras. Ansökningar inom samma eller liknande inriktning ställs mot varandra och bland de som bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan görs en bedömning av vilka utbildningar som i högre grad uppfyller kraven i 5 kap. 5 § YHF.

Det är en samlad bedömning som görs, vilket innebär att även om en ansökan är svagare i någon del kan exempelvis den regionala placeringen vara mycket starkare än i andra ansökningar inom inriktningen.

Alla som har en gymnasieexamen enligt skollagen (2010:800), oavsett om det är från ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram, har grundläggande behörighet för yrkeshögskoleutbildning. Den som har gått ett program i gymnasieskolan men som inte uppfyller kraven för att få gymnasieexamen kan få ett studieintyg. I de fall studieintyget innehåller godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnen (Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1) som krävs för att få en yrkesexamen, kan den sökande anses ha grundläggande behörighet.

Som anordnare kan man antingen välja att låta de sökande komplettera sina ansökningar när de väl har tagit examen, eller göra prövningar av deras meriter i ett tidigare skede i enlighet med 3 kap. 1 § punkten 4 i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Observera att komplettering ska ske innan ledningsgruppens beslut då det inte får förekomma villkorad antagning, samt ska kompletteringsdatum vara samma för alla sökande.

Mer information om behörighet till en yrkeshögskoleutbildning finns på yrkeshogskolan.se. Länk till annan webbplats.

När kan en studerande betygssättas i en kurs på en YH-utbildning?

Betyg på kurser i en yrkeshögskoleutbildning ska sättas med något av uttrycken Icke godkänt (IG), Godkänt (G)och Väl godkänt (VG). För att en studerande ska kunna få betyg på en kurs krävs både att kursen är genomförd och att det finns komplett underlag för betygssättning för att utbildningsanordnaren ska kunna bedöma om och med vilken kvalitet den studerande har uppnått kursmålen. Om utbildningsanordnaren bedömer att minst ett av kursmålen inte har nåtts ska betyget IG sättas.

Om kursen inte är genomförd eller om underlag för betygssättning saknas i ett eller flera av kursmålen kan betyg därmed inte sättas. Då markeras betyget som ”ej satt” i yrkeshögskolans studiedokumentationssystem.

Undantag för villkoren ovan gäller för betyg som sätts efter beslut om tillgodoräknande eftersom betyg då sätts efter prövning.

Observera att resonemanget ovan gäller för samtliga kurser, det vill säga även LIA-kurser.

Vilka tidsramar gäller för betygssättning och inrapportering av betyg till myndigheten?

När betyg är satt i en kurs har anordnare fyra veckor på sig att rapportera in och fastställa uppgifterna via Mina sidor.

När bör studerande få återkoppling gällande betygsättningen på en avslutad kurs inom yrkeshögskolan?

Myndighetens syn är att det är rimligt att återkoppling av betyg sker inom fyra veckor efter avslutad kurs.

Vilka möjligheter finns att ändra ett fastställt betyg i Mina sidor?

Ett rapporterat betyg som ska höjas kan ändras av anordnaren i Mina sidor, under förutsättning att utbildningen fortfarande ingår i yrkeshögskolan.

För att sänka eller ta bort ett betyg behöver anordnaren begära en ändring hos myndigheten. Kontakta myndigheten för vidare hantering.

Utifrån allmänna förvaltningsrättsliga principer anser myndigheten att alla studerande har rätt att få sina studieprestationer bedömda vid mer än ett tillfälle. Enligt myndighetens praxis har alla studerande rätt att få sina kunskaper, färdigheter och kompetenser bedömda i relation till kursens lärandemål vid ett ordinarie tillfälle och om man då misslyckats eller inte deltar har man alltid rätt till ytterligare en bedömning vid ett senare tillfälle. Rätten till en andra bedömning gäller oavsett skäl till misslyckande eller frånvaro vid det ordinarie tillfället. Om man har så kallad giltig frånvaro vid något av dessa två bedömningstillfällen anses inte chansen förverkad utan kan tas igen senare. Vad som för den aktuella utbildningen anses som giltig frånvaro definieras och kommuniceras till de studerande av utbildningsanordnaren.

Utöver de två obligatoriska bedömningarna kan anordnaren göra så många bedömningar man finner lämpligt. Anordnaren har rätt att sätta upp egna villkor för ytterligare bedömningar och det ska av utbildningsanordnarens information till de studerande tydligt framgå hur många tillfällen som erbjuds, under vilka förutsättningar och i vilken form. Detta är väsentligt för att den studerande ska kunna förutse när man har förverkat de chanser man har rätt till. Tillfälle för den andra bedömningen ska planeras väl i relation till den första bedömningen och efterkommande kurser. Regler och rutiner för omprov ska tillämpas på ett jämbördigt sätt för alla studerande även om det görs anpassning för att tillmötesgå särskilda pedagogiska behov.

Vad krävs för att rekvirera statsbidrag för studerande vid en YH-utbildning?

En anordnare får bara rekvirera medel för studerande som vid rekvisitionstillfället både är antagna till utbildningen och bedriver studier vid utbildningen. För att anses bedriva studier får den studerande t.ex inte ha studieuppehåll och måste delta i utbildningen på ett sådant sätt att det finns rimliga förutsättningar att nå utbildningsmålen. Hur ofta eller hur mycket man som studerande behöver vara aktiv i utbildningen för att anses bedriva studier kan alltså skilja väldigt mycket mellan t ex en teoretisk distansutbildning på deltid och en praktiskt orienterad platsbunden utbildning på helfart.

Anordnaren ska själv ta ställning till vad det innebär att bedriva studier på utbildningen och ha rutiner för hur man arbetar för att säkerställa att den studerande som man rekvirerar statsbidrag för verkligen bedriver studier. Normalt ingår i rutinen uppgift om hur lång tid den studerande kan vara borta från undervisning och kunskapskontroller innan anordnaren tar kontakt och frågar om den studerande avser att återuppta sitt deltagande i undervisning och kunskapskontroller, samt om man avser göra studieuppehåll eller om man vill avbryta studierna. Om den studerande uppger att hen vill ha kvar sin utbildningsplats kan man inte ”skriva ut” en antagen studerande från utbildningen även om vederbörande inte deltar. Den studerande har då kvar sin plats på utbildningen men bedriver inte studier och utgör därför inte underlag för rekvisition.

Hur undantar vi studerande som inte bedriver studier från rekvisitionsunderlaget?

Studerande som har ett studieavbrott/studieuppehåll registrerat kommer inte med i rekvisitionsunderlaget, men det kan finnas andra omständigheter som gör att en studerande inte bedriver studier. I dessa fall skriver ni en kommentar vid den studerande i rekvisitionsunderlaget så att statsbidrag inte felaktigt utgår.

Hur rekvirerar vi för studerande som tillkommer mellan två rekvisitionstillfällen?

För studerande som blir antagna och tillkommer mellan två rekvisitionstillfällen finns möjlighet till ytterligare rekvisition och tilläggsutbetalning från den studerandes startmånad om platser återstår. När du har uppdaterat studerandelistan med studerande som inte tidigare funnits med på någon rekvisition för utbildningsomgången kan du skicka in den särskilda rekvisitionen för dessa på Mina Sidor. I den mån antalet platser inte överskridits sker ytterligare utbetalning från och med den studerandes startmånad till och med pågående ordinarie rekvisitionsperiod.

Observera att denna typ av rekvisition, måste göras innan nästa ordinarie rekvisition lämnas. Det är därmed inte möjligt att rekvirera för tidigare rekvisitionsperioder i efterhand om den studerande funnits med på en ordinarie rekvisition även om den studerandes startdatum skulle vara tidigare.

Kan vi rekvirera statsbidrag för en studerande som går om utbildningen?

Om den studerande blir antagen och bedriver studier kan ni rekvirera om ni har vakanta platser.

Hur rekvirerar vi särskilt pedagogiskt stöd-bidraget (SPS)?

Ni rekvirerar på Mina Sidor på den utbildningsomgång beslutet avser. Vilka stödinsatser, dess omfattning samt vilken tidsperiod insatserna avser anges i rekvisitionsformuläret.

Underlag som ligger till grund för rekvisitionerna behöver inte bifogas men ska sparas hos er och finnas tillgängliga vid eventuell tillsyn av utbildningen. Om det vid granskning framkommer att statsbidraget inte har använts som beslutet beskriver kan ni som anordnare bli återbetalningsskyldig.

Hur rekvirerar vi svenska med yrkesinriktning-bidraget (SMY)?

Ni rekvirerar på Mina Sidor på den utbildningsomgång beslutet avser. Vilken typ av undervisning samt vilken tidsperiod som avser anges i rekvisitionsformuläret.

Underlag som ligger till grund för rekvisitionerna behöver inte bifogas men ska sparas hos er och finnas tillgängliga vid eventuell tillsyn av utbildningen. Om det vid granskning framkommer att statsbidraget inte har använts som beslutet beskriver kan ni som anordnare bli återbetalningsskyldig.

Hur gör vi om vi har rekvirerat, men vill ta bort/ändra innan första utbetalningen?

Kontakta myndigheten på ekonomifunktionen@myh.se.

Varför går det inte att rekvirera?

Kontrollera att du har registrerat plusgiro- eller bankgironummer på Mina sidor. Du ska också ha skickat in startsignal. Alla uppgifter om de studerande ska vara registrerade och fastställda på Mina sidor.

Logga in på Mina sidor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vilken sammansättning av ledamöter ska en ledningsgrupp för en yrkeshögskoleutbildning ha?

Enligt 4 kap. 3 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) ska ledningsgruppen bestå av:

1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,
2. minst en företrädare för skolväsendet,
3. minst en företrädare för de studerande, och
4. den person som avses i 6 §.

Om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare ska varje sådan person som avses i 6 § ingå i gruppen, det vill säga personen som leder den dagliga verksamheten.

Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra styckena.

Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan.

Enligt 4 kap. 4 a § YHF ska flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp vara företrädare för arbetslivet. Detta är dock inte ett krav när det gäller en sådan ledningsgrupp som avses i 4 § andra stycket, det vill säga utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden.

Observera att det är viktigt att det framgår av dokumentationen i sammanträdesprotokollen vilka ledamöter som är med i ledningsgruppen. Vidare behöver utbildningsanordnaren se till att uppgifterna om vilka som är med i ledningsgruppen är aktuella på webbtjänsten Mina sidor.

Vad ska man som tänka på vid val av representant för skolväsendet i ledningsgruppen (YH)?

Vid val av företrädare för skolväsendet i ledningsgruppen behöver utbildningsanordnaren ta hänsyn till att personen ska ha kunskaper om det gymnasiala utbudet samt vuxenutbildningen i regionen. Begreppet skolväsendet definieras i 1 kap. 1 § i Skollagen (2010:800) och innefattar både gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Vilket mandat har studeranderepresentanten i ledningsgruppen på en YH-utbildning?

Det ska finnas minst en företrädare för de studerande från varje utbildning i ledningsgruppen. Myndigheten rekommenderar att det finns företrädare för varje utbildningsomgång. Studeranderepresentanterna har rösträtt i samma frågor som övriga ledamöter i ledningsgruppen. Man är en fullvärdig ledamot som deltar i ledningsgruppens arbete på samma premisser som övriga ledamöter.

Ja. Det förekommer en tolkning av 4 kap 1 § YHF* som medför att studerande för var och en av utbildningarna inte ska behöva vara representerade i ledningsgruppen när ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningar.

Tillsyns tolkning är att det ska finnas en studeranderepresentant från varje utbildning.

*Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.