Yrkeshögskolan
På yrkeshogskolan.se finns samtliga utbildningar. Här kan du filtrera utbildningar efter län, start, studieform, studietakt, undervisningsspråk (svenska och engelska), studerandeavgift och förkunskapskrav. För varje utbildning finns mer information och länk till utbildningsanordnaren.
Inom yrkeshögskolan finns det många olika utbildningsanordnare (skolor) och de sköter själva antagningen till sina utbildningar. Därför ska den sökande alltid kontakta skolan direkt med frågor om ansökan och vilka krav som ställs för att komma in på den utbildning är av intresse.
Läs mer på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..
MYH tar gärna emot frågor gällande studerandes och sökandes status. Innan man hör av sig till oss är det viktigt att ta gärna reda på om utbildningen man har gått eller är intresserad av att gå ingår i yrkeshögskolan eller om det är en privat utbildning. Du hittar alla godkända utbildningar på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..
När du har blivit antagen kan du kontrollera den information du får från anordnaren angående utbildningen. Där ska det stå om utbildningen leder till yh-poäng och yh-examen eller ej.
Frågor gällande uppehållstillstånd och vistelse i Sverige hanteras av Migrationsverket. Frågor gällande avtal mellan anordnaren och den studerande samt eventuella avgifter regleras inte av myndigheten. Eventuella frågor om avgifter och kontrakt ska i första led riktas till Allmänna reklamationsnämnden eller Konsumentombudsmannen.
Det finns fyra olika vägar till grundläggande behörighet till yrkeshögskolan, gymnasieexamen, motsvarande utbildning, motsvarande behörighet i Norden eller det som brukar kallas ”reell kompetens”. Den fjärde vägen att nå grundläggande behörighet, ”den fjärde punkten”, är också den som brukar kallas ”reell kompetens”. Det är i princip när en sökande på annat sätt än genom gymnasieexamen eller motsvarande kan visa att man kan tillgodogöra sig utbildningen. Man har alltså skaffat sig nödvändiga förkunskaper på annat sätt och kan på den grunden, tillsammans med de kunskaper i svenska som behövs, bedömas ha grundläggande behörighet.
Ibland kräver anordnare att sökande på förhand ska ange om man vill bli bedömd på reell kompetens eller inte. Men det är viktigt att komma ihåg att sökande alltid har rätt att bli bedömda på samtliga grunder – anordnaren får inte förklara någon obehörig utan att ha gjort bedömningen även av reell kompetens.
Efterföljande steg i behörighetsbedömningen är krav på behörighet i övrigt, särskilda förkunskaper som finns i vissa utbildningar. I tillträdet till en yrkeshögskoleutbildning finns möjlighet för anordnaren att ha en rutin som innebär att man kan bedöma sökande som behöriga trots att de inte möter några av utbildningens krav för behörighet. De sökande ska då av andra skäl bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen och utöva yrket. Endast 20% av utbildningens årsplatser får tillsättas med hjälp av denna regel, därför kallas den ofta för ”20-procentsregeln”.
Ovanstående kan grovt sammanfattas genom att sökande som saknar gymnasiekompetens har rätt att bli bedömda på ”fjärde punkten” och kan därefter förklaras behöriga. Sökande som inte möter något eller några av behörighetskraven till utbildningen har möjlighet att (om anordnaren tillämpar sådana rutiner) bedömas och förklaras behöriga ändå genom ”20-procentsregeln”.
Det är viktigt att komma ihåg att ”20-procentsregeln” endast är ett sätt att behörighetsförklara sökande till utbildningen. Om man har fler sökande än platser på utbildningen ska dessa sökande delta i urvalet på samma premisser som andra sökande.
Det är frivilligt för utbildningsanordnaren att använda sig av den här möjligheten och regeln tillämpas därför inte på alla utbildningar. Det vanliga är att man använder ”20-procentsregeln” på utbildningar som har högre behörighetskrav än grundläggande behörighet och där man har svårt att fylla utbildningsplatserna.
Bestämmelserna om ”20-procentsregeln” finns i 3 kap. 4 § förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.
Oavsett på vilken grund de sökande har behörighetsförklarats ska de, om urval görs, delta i urval på samma premisser som andra. Därför är det viktigt att urvalet utformas så att inte personer som behörighetsförklarats på dessa grunder missgynnas. Ett exempel är att urval som grundas på betyg ofta helt slår ut personer som behörighetsförklarats utifrån ”fjärde punkten” eller ”20-procentsregeln”.
Bestämmelserna om tillträde till en yrkeshögskoleutbildning finns i 3 kap. 1–4 §§ förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF).
Utgångspunkten är att behörighetsbedömningar för grundläggande behörighet till en yrkeshögskoleutbildning sker i enlighet med 3 kap. 1–4 § § förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.
Vad gäller grundläggande behörighet till yrkeshögskolan har den sökande rätt att bli bedömd på samtliga punkter innan utbildningsanordnaren kan förklara denna obehörig. Det är utbildningsanordnarna som bedömer om ett utländskt betyg eller examen motsvarar en kurs eller gymnasieutbildning i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att de bedömningskriterier som ställs upp aldrig får innebära högre krav än vad som motsvarar kraven i svenska, engelska och matematik för yrkesexamen på gymnasieskolan.
I de fall det är svårt att göra en bedömning om det utländska betyget motsvarar en svensk gymnasieexamen som kan ge behörighet till utbildningen finns möjligheten att bedöma den sökande på reell kompetens istället.
Som vägledning kan man tänka att för grundläggande behörighet ska den sökande kunna uppvisa godtagbara kunskaper t.ex. i det svenska språket.
Läs gärna mer om tillträdesprocessen i myndighetens Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på myh.se.
Det finns många företag som ordnar utbildning för vuxna och vi på Myndigheten för yrkeshögskolan får ofta frågor om det. Vanliga frågor till oss är om ett företag är seriöst, om deras utbildning är värd pengarna och liknande. Vi kan bara gå i god för de utbildningar som faktiskt är yrkeshögskoleutbildningar. Vilka det är ser du på vår webb. yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats.
Finns utbildningen där så är det en YH-utbildning, annars inte. Är det inte YH har vi på myndigheten ingen insyn och har ingen påverkan på kvaliteten på utbildningen eller kunskap om den.
En del utbildningar hos privata aktörer leder fram till ett examensbevis eller liknande som har en placering i SeQF, den svenska referensramen för kvalifikationer, som vi på myndigheten ansvarar för. Att en utbildning leder till en sådan här SeQF-kvalifikation innebär inte automatiskt att utbildningen är en YH-utbildning. Är det inte en YH-utbildning har vår myndighet inte kontroll över den. En SeQF-placering betyder inte heller att utbildningens resultat/kvalifikation rakt av motsvarar en annan kvalifikation som ligger på samma nivå i SeQF-systemet. En kvalifikation är inte en utbildning, och kan därför inte likställas med en sådan. Det är alltså inte rätt att säga att en utbildning är likvärdig en YH-utbildning eller kan ersätta en YH-utbildning, bara för att de är på samma nivå i SeQF.
Du kan läsa mer om detta på vår webbplats myh.se: Yrkeshögskolan och SeQF – hur förhåller de sig till varandra? Länk till annan webbplats.
På myh.se kan du också läsa mer om SeQF: SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats.
Det korta svaret är nej, grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning påverkas inte av gymnasiereformen.
Myndigheten har uppmärksammats på att missförstånd om bestämmelserna för grundläggande behörighet till yrkeshögskolan förekommer. För att undvika att sökande till yrkeshögskolan får felaktig information vill myndigheten därför uppmana alla intresserade att söka information direkt från myndigheten eller de aktuella bestämmelserna.
Bestämmelserna för grundläggande behörighet till yrkeshögskolan är oförändrade och ska inte förväxlas med bestämmelserna för grundläggande behörighet till högskolan.
Sökande kan i princip ha grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning på fyra olika sätt:
- gymnasieexamen
- utbildning som motsvarar kraven för gymnasieexamen
- bosatt i nordiskt land och där behörig till motsvarande utbildning
- reell kompetens som ger förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen
Sökande som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska också ha de kunskaper i svenska som behövs. Samtliga bedömningar görs av den enskilda utbildningsanordnaren. När det gäller vägledning avseende vilka utbildningar som motsvarar kraven för gymnasieexamen hänvisar myndigheten till Universitets- och högskolerådets bedömningshandbok.
En utbildningsanordnare får inte förklara någon sökande sakna grundläggande behörighet till yrkeshögskolan utan att ha prövat samtliga fyra punkter samt kravet på kunskaper i svenska och funnit att den sökande antingen inte på någon av dessa punkter har kunnat visat att man har grundläggande behörighet eller inte möter kravet på de kunskaper i svenska som behövs. Det innebär i praktiken att alla sökande som på något sätt kan visa att man har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och tillräckliga kunskaper i svenska har grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning.
Ytterligare vägledning finns att få i myndighetens handbok för tillträde till yrkeshögskolan.
Bestämmelserna om tillträde till yrkeshögskoleutbildningar finns i sin helhet i 3 kapitlet i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.
Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
