Yrkeshögskolan

Alla sökande som uppfyller behörighetskraven.

Läs mer om behörighetsregler, urval och antagningskrav och hur du går till väga för att ansöka på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..

Det är utbildningsanordnaren av en yrkeshögskoleutbildning som administrerar och gör bedömningarna i tillträdesprocessen. Information om behörighetskrav för specifika utbildningar finns på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..

Av författningarna framgår ramarna gällande behörighet till en yrkeshögskoleutbildning. Det är följande steg som anordnarna behöver kontrollera vid en behörighetsbedömning:

Steg 1 (grundläggande behörighet, bedöms alltid för alla sökande)
• Avlagt gymnasieexamen
eller,
• Har svensk eller utländsk utbildning som motsvarar gymnasieexamen
eller,
• Är behörig till motsvarande utbildning i nordiska grannländer
eller,
• Kan tillgodogöra sig utbildningen genom utbildning, praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet

Steg 2 (om den sökande har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska)
• Den sökande ska ha de kunskaper i svenska som behövs

Steg 3 (om utbildningen kräver särskilda förkunskaper)
• Kunskaper från kurser i gymnasieskolan eller motsvarande
• Yrkeserfarenhet
• Andra kunskaper som har betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för

Steg 4 (om den sökande inte uppfyller behörighetskraven i de föregående stegen)
• Kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva yrket som utbildningen förbereder för
Observera att steg fyra är frivilligt för anordnaren att använda.

Läs mer om gymnasieexamen Länk till annan webbplats.

Kraven på grundläggande behörighet och eventuella särskilda förkunskapskrav eller villkor anger vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen och som man behöver ha för att bli antagen till utbildningen. Bland behöriga sökande kan urval tillämpas när det finns fler sökande än utbildningsplatser. Urvalet syftar till att rangordna de sökande efter möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen så att de som har bäst meriter erbjuds plats på utbildningen.

För att komma in på en yrkeshögskoleutbildning krävs grundläggande behörighet. Läs mer om grundläggande behörighet på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..

Utbildningsanordnaren kan ställa krav på särskilda förkunskaper om de är nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Dessa varierar från utbildning till utbildning. Det kan vara att du behöver godkända betyg i en eller flera specifika kurser från gymnasiet. Vissa utbildningar kräver arbetslivserfarenhet från ett specifikt yrkesområde för att du ska vara behörig. Utöver krav på kunskaper kan även andra krav ställas, till exempel att du ska ha körkort.

Vänd dig till skolan för att få reda på vilka krav som ställs på den utbildning du är intresserad av.

Utgångspunkten är att behörighetsbedömningar för grundläggande behörighet till en yrkeshögskoleutbildning sker i enlighet med 3 kap. 1–4 § § förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.

Vad gäller grundläggande behörighet till yrkeshögskolan har den sökande rätt att bli bedömd på samtliga punkter innan utbildningsanordnaren kan förklara denna obehörig. Det är utbildningsanordnarna som bedömer om ett utländskt betyg eller examen motsvarar en kurs eller gymnasieutbildning i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att de bedömningskriterier som ställs upp aldrig får innebära högre krav än vad som motsvarar kraven i svenska, engelska och matematik för yrkesexamen på gymnasieskolan.

I de fall det är svårt att göra en bedömning om det utländska betyget motsvarar en svensk gymnasieexamen som kan ge behörighet till utbildningen finns möjligheten att bedöma den sökande på reell kompetens istället.

Som vägledning kan man tänka att för grundläggande behörighet ska den sökande kunna uppvisa godtagbara kunskaper t.ex. i det svenska språket.

Läs gärna mer om tillträdesprocessen i myndighetens Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på myh.se.

Tillträdesprocessen till utbildningar inom yrkeshögskolan sköts av varje utbildningsanordnare. Kontrollera därför respektive anordnares information kring platserbjudande om du har sökt flera utbildningar hos samma utbildningsanordnare.

Inom yrkeshögskolan finns inget hinder för sökande att tacka ja till flera utbildningar och välja vilken eller vilka man vill påbörja i ett senare skede.

Om man har tackat ja till en utbildning som man inte tänker läsa vid bör man meddela utbildningsanordnarna när man har bestämt sig. I så fall kan utbildningsanordnaren ta in en annan sökande istället.

Det finns ingen begränsning gällande hur många yrkeshögskoleutbildningar du kan söka till och gå.

Om du blir antagen till flera utbildningar och endast är intresserad av att gå en av dem behöver du så snart du kan meddela ditt beslut genom att svara på utsända antagningsbesked.

Det finns många företag som ordnar utbildning för vuxna och vi på Myndigheten för yrkeshögskolan får ofta frågor om det. Vanliga frågor till oss är om ett företag är seriöst, om deras utbildning är värd pengarna och liknande. Vi kan bara gå i god för de utbildningar som faktiskt är yrkeshögskoleutbildningar. Vilka det är ser du på vår webb: yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats.

Finns utbildningen där så är det en YH-utbildning, annars inte. Är det inte YH har vi på myndigheten ingen insyn och har ingen påverkan på kvaliteten på utbildningen eller kunskap om den.

En del utbildningar hos privata aktörer leder fram till ett examensbevis eller liknande som har en placering i SeQF, den svenska referensramen för kvalifikationer, som vi på myndigheten ansvarar för. Att en utbildning leder till en sådan här SeQF-kvalifikation innebär inte automatiskt att utbildningen är en YH-utbildning. Är det inte en YH-utbildning har vår myndighet inte kontroll över den. En SeQF-placering betyder inte heller att utbildningens resultat/kvalifikation rakt av motsvarar en annan kvalifikation som ligger på samma nivå i SeQF-systemet. En kvalifikation är inte en utbildning, och kan därför inte likställas med en sådan. Det är alltså inte rätt att säga att en utbildning är likvärdig en YH-utbildning eller kan ersätta en YH-utbildning, bara för att de är på samma nivå i SeQF.

Du kan läsa mer om detta på vår webbplats myh.se: Yrkeshögskolan och SeQF – hur förhåller de sig till varandra? Länk till annan webbplats.

På myh.se kan du också läsa mer om SeQF: SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats.

Om du har tittat på utbildningar på våra webbplatser (yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats., nyrkesutbildning.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., konstkulturutbildning.se Länk till annan webbplats. eller blitolk.nu Länk till annan webbplats.) och vill diskutera ditt val vidare är det bäst att du vänder dig till en studie- och yrkesvägledare.

Det finns studie- och yrkesvägledare i din kommun, på gymnasieskolor och hos Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar att du kontaktar din kommun och ser hur du bör gå tillväga.

Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform där tillträdet till utbildningarna kräver att de sökande ska ha gymnasiekompetens eller motsvarande.

Anpassad gymnasieskola (tidigare Gymnasiesärskolan) är i första hand till för de som inte bedöms kunna nå målen med gymnasieskolan. Det innebär att man inte kan jämställa en examen från anpassad gymnasieskola (SeQF 2) med en gymnasieexamen (SeQF 4).

Emellertid är behörigheten till yrkeshögskolan bred och en person som har genomgått anpassad gymnasieskola kan vara behörig till yrkeshögskolan om personen bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och utöva yrket som utbildningen leder till, jfr. 3 kap 4 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF).

Personen kan också ha annan utbildning med sig som bedöms motsvara en gymnasieexamen och kan då vara behörig enligt 3 kap. 1 § punkten 4 YHF.

En prövning om en sökande som genomgått anpassad gymnasieskola är behörig eller ej behöver göras från fall till fall. Prövningen sker inte centralt, utan görs av den utbildningsanordnare som tillhandahåller utbildningen.

Vilka utbildningar som kan vara aktuella behöver den sökande själv ta ställning till utifrån sina kunskaper och intressen, eftersom utbildningarna kan ha vitt skilda förkunskapskrav.

Det finns inget krav i regelverket på att en person måste vara folkbokförd i Sverige för att få studera på en yrkeshögskoleutbildning.

En ansökan ska prövas utifrån de bestämmelserna gällande behörighet som framgår i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.

För att kunna registrera antagna studernade i myndighetens register krävs personnummer eller samordningsnummer enligt Skatteverkets folkbokföringsdatabas.

Som sökande till en yrkeshögskoleutbildning kan man ha grundläggande behörighet på flera olika sätt, varav ett är genom reell kompetens. Det innebär att anordnaren bedömer om en sökande kan tillgodogöra sig utbildningen genom tidigare utbildning, praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet.

Utbildningsanordnaren har en serviceskyldighet som till exempel innebär att de sökande ska få relevant och lättillgänglig information om hur processen går till, om de krav som ställs och om vilka möjligheter den sökande har att styrka sina meriter. Särskilt viktigt är det att den sökande får tillräcklig information om vad som krävs för att en bedömning av reell kompetens ska vara möjlig, till exempel erbjudande om tester och att det för behörighet i övrigt ska göras en motsvarande bedömning. Det ska dessutom framgå av informationsmaterialet vilka handlingar som den sökande ska skicka in i samband med ansökan.

Det är den sökande som behöver visa underlag som styrker den sökandes kunskaper och erfarenheter som stöd för sin ansökan. Om en ansökan inte är komplett är det utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet att utreda ansökan. Denna så kallade utredningsskyldighet innebär, när det gäller ansökningsprocessen, att den sökande ska få tillfälle att komplettera ansökan så att den blir fullständig och kan bedömas. Reell kompetens är inte alltid dokumenterad så att den går att styrka. Den sökande bör därför ges förutsättningar att visa sin reella kompetens så att den går att bedöma.

Alla som har en gymnasieexamen enligt skollagen (2010:800), oavsett om det är från ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram, har grundläggande behörighet för yrkeshögskoleutbildning. Den som har gått ett program i gymnasieskolan men som inte uppfyller kraven för att få gymnasieexamen kan få ett studieintyg. I de fall studieintyget innehåller godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnen (Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1) som krävs för att få en yrkesexamen, kan den sökande anses ha grundläggande behörighet.

Som anordnare kan man antingen välja att låta de sökande komplettera sina ansökningar när de väl har tagit examen, eller göra prövningar av deras meriter i ett tidigare skede i enlighet med 3 kap. 1 § punkten 4 i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Observera att komplettering ska ske innan ledningsgruppens beslut då det inte får förekomma villkorad antagning, samt ska kompletteringsdatum vara samma för alla sökande.

Det finns inget centralt antagningssystem inom yrkeshögskolan utan det är varje utbildningsanordnare som administrerar antagningen till sina utbildningar.

Det finns heller inget i regelverket som hindrar att man tackar ja till att studera på flera YH-utbildningar som man blir antagen till.

Ja, det går att bli antagen till våra korta YH-utbildningar, kurser, på reell kompetens eller om man bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Regelverkets krav vid tillträde till en kortare YH-utbildning är samma som vid tillträde till en yrkeshögskoleutbildning.

Kontakta respektive utbildningsanordnare för mer information om utbildningen och ansökan.

Det korta svaret är nej, grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning påverkas inte av gymnasiereformen.

Myndigheten har uppmärksammats på att missförstånd om bestämmelserna för grundläggande behörighet till yrkeshögskolan förekommer. För att undvika att sökande till yrkeshögskolan får felaktig information vill myndigheten därför uppmana alla intresserade att söka information direkt från myndigheten eller de aktuella bestämmelserna.

Bestämmelserna för grundläggande behörighet till yrkeshögskolan är oförändrade och ska inte förväxlas med bestämmelserna för grundläggande behörighet till högskolan.

Sökande kan i princip ha grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning på fyra olika sätt:

• gymnasieexamen
• utbildning som motsvarar kraven för gymnasieexamen
• bosatt i nordiskt land och där behörig till motsvarande utbildning
• reell kompetens som ger förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen

Sökande som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska också ha de kunskaper i svenska som behövs. Samtliga bedömningar görs av den enskilda utbildningsanordnaren. När det gäller vägledning avseende vilka utbildningar som motsvarar kraven för gymnasieexamen hänvisar myndigheten till Universitets- och högskolerådets bedömningshandbok.

En utbildningsanordnare får inte förklara någon sökande sakna grundläggande behörighet till yrkeshögskolan utan att ha prövat samtliga fyra punkter samt kravet på kunskaper i svenska och funnit att den sökande antingen inte på någon av dessa punkter har kunnat visat att man har grundläggande behörighet eller inte möter kravet på de kunskaper i svenska som behövs. Det innebär i praktiken att alla sökande som på något sätt kan visa att man har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och tillräckliga kunskaper i svenska har grundläggande behörighet till yrkeshögskoleutbildning.

Ytterligare vägledning finns att få i myndighetens handbok för tillträde till yrkeshögskolan.

Bestämmelserna om tillträde till yrkeshögskoleutbildningar finns i sin helhet i 3 kapitlet i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ja, då utbildningsanordnarna ansvarar för sin egen antagning och det inte finns ett centralt antagningssystem för yrkeshögskolan behöver du skicka in betyg och ansökningsdokument till de olika utbildningsanordnare du har sökt utbildning hos.

Kontakta den utbildningsanordnare som du har ansökt till för frågor om vilka handlingar som du ska skicka in i samband med din ansökan.

Ja, då utbildningsanordnarna ansvarar för sin egen antagning och det inte finns ett centralt antagningssystem för yrkeshögskolan behöver du normalt göra urvalsprov hos de olika utbildningsanordnare du har sökt utbildning hos.

Kontakta den utbildningsanordnare som du har ansökt till för frågor om urvalsförfarandet.

YH-antagning är en privat tjänst som vissa utbildningsanordnare (skolor) väljer att använda sig av. Myndigheten för yrkeshögskolan har inget att göra med denna tjänst och hänvisar därför till dem för eventuella frågor om tjänsten och hur du ansöker via dem. För frågor om hur man för över sina betyg från antagning.se hänvisar vi vidare till den webbplatsen alternativt skolan du ansöker till, då det inom yrkeshögskolan är varje utbildningsanordnare (skola) som sköter antagningen till sina utbildningar.

Av författningarna framgår att man som studerande på en yrkeshögskoleutbildning har rätt att ansöka om att få tillgodoräkna sig kurser på utbildningen. Det är utbildningsanordnaren som bereder frågan om tillgodoräknande och som ska ha rutiner för hur en sådan ansökan hanteras, men det är utbildningens ledningsgrupp som fattar beslut om ansökan ska beviljas eller avslås. Ledningsgruppen kan fatta beslut om att man som studerande får tillgodoräkna sig hela eller delar av en kurs. Vid tillgodoräknande av en kurs ska anordnaren också bedöma vilket betyg från betygsskalan (IG, G, VG) som den studerande ska få på kursen.

Frågor om hur tillgodoräknande påverkar studiestöd kan CSN svara på. Läs mer på deras webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

För att få svar på denna fråga, kontakta Arbetsförmedlingen och din a-kassa.

Kurser är korta yrkeshögskoleutbildningar upp till 99 poäng. Syftet med kurser är att utbildningarna ska ha flexibla upplägg så att man ska kunna studera och arbeta samtidigt.

Kontakta alltid respektive utbildningsanordnare för mer information om den utbildning du är intresserad av och dess upplägg.

Idén med korta utbildningar inom yrkeshögskolan (kurser) är att utbildningarna ska ha flexibla upplägg så att man ska kunna studera och arbeta samtidigt. Flertalet av de pågående kurserna bedrivs med digital undervisning. Kontakta respektive utbildningsanordnare för mer information.

Svenska med yrkesinriktning (SMY) är undervisning för dig som är i behov av yrkesinriktade språkkunskaper. Syftet är att ge de språkkunskaper som behövs för just det yrke utbildningen leder till.

Svenska med yrkesinriktning ska inte ingå i utbildningen utan ska erbjudas/läsas parallellt och betygssätts inte i utbildningens ordinarie examen/utbildningsbevis.

Läs mer på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MYH tar gärna emot frågor gällande studerandes och sökandes status. Innan man hör av sig till oss är det viktigt att ta gärna reda på om utbildningen man har gått eller är intresserad av att gå ingår i yrkeshögskolan eller om det är en privat utbildning. Du hittar alla godkända utbildningar på yrkeshogskolan.se Länk till annan webbplats..

När du har blivit antagen kan du kontrollera den information du får från anordnaren angående utbildningen. Där ska det stå om utbildningen leder till yh-poäng och yh-examen eller ej.

Frågor gällande uppehållstillstånd och vistelse i Sverige hanteras av Migrationsverket. Frågor gällande avtal mellan anordnaren och den studerande samt eventuella avgifter regleras inte av myndigheten. Eventuella frågor om avgifter och kontrakt ska i första led riktas till Allmänna reklamationsnämnden eller Konsumentombudsmannen.

Ja, det kan det vara. Förkunskapskraven får bestå av godkänt resultat från tidigare kurser i utbildningen eller från moment i tidigare kurser i utbildningen. När enskilda utbildningsmoment ska utgöra förkunskapskrav måste de vara tydligt urskiljbara och examinerade i särskild ordning. Det är viktigt att beakta kursens upplägg för att möjliggöra förutsättningar att nå kursmålen och rätten till omprov. Den studerande kan också visa på annat sätt att man har de förkunskaper som krävs. Ett vanligt exempel på förkunskapskrav är att man ska ha vissa kunskaper, till exempel en säkerhetsutbildning, för att få lov att vistas på en viss arbetsplats vid LIA.

I yrkeshögskolan finns inget generellt närvarokrav för deltagande i undervisning i en yrkeshögskoleutbildning. Undantag kan finnas om man i kursen tillämpar löpande bedömning och att undervisningen därmed omfattar ett bedömningsmoment som missas vid frånvaro. Detta ska i så fall framgå av kursplanen som en form av kunskapskontroll som tillämpas i kursen och möjligheten att göra om kunskapskontrollen ska erbjudas av utbildningsanordnaren.

Observera att resonemanget ovan gäller för samtliga kurser, det vill säga även LIA-kurser.

Ja, yrkeshögskolestuderande har ett personskadeskydd som motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Under utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) omfattas de studerande även av en ansvarsförsäkring.

Vid studier eller LIA utomlands har de studerande ett personskadeskydd som motsvarar skyddet enligt den generella studentförsäkringen i Sverige, dels ett reseförsäkringsskydd.

Yrkeshögskolan ska vara avgiftsfri för studerande. Dock är ett undantag lärverktyg som används för eget bruk och som den studerande kan behålla som sin egendom. Kurslitteratur räknas som lärverktyg. I de fall där utbildningsanordnaren säljer kurslitteraturen får den inte kosta mer än anskaffningskostnaden för utbildningsanordnaren.

Av författningarna är det reglerat att det för varje kurs ska finnas en kursplan. Kursplanerna finns hos utbildningsanordnaren som bedriver yrkeshögskoleutbildningen. Utbildningens ledningsgrupp ska fatta beslut om att fastställa alla kursplaner innan utbildningen startar och utbildningsanordnaren ska se till att de studerande har tillgång till kursplanerna innan utbildningens start.

Mer information om kursplanernas finns här:

Utbildningsplan, kursplaner och betyg på myh.se Länk till annan webbplats.

Studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd under utbildningen har rätt att få det. Rätten till stöd är reglerat i 2 kap. 3 § i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Länk till annan webbplats.. Den studerande ska i första hand delta i den ordinarie undervisning som erbjuds alla studerande. Om den studerande, utöver den ordinarie undervisning som erbjuds, behöver särskilt pedagogiskt stöd krävs att hen kan styrka behovet på ett eller annat sätt.

Exempelvis kan den studerande tidigare ha fått insatser som motsvarar särskilt pedagogiskt stöd i sina studier. Behovet kan även styrkas genom att undervisande personal uppmärksammar att behov finns eller att en tidigare lärare bekräftar behovet. Behovet kan även finnas på grund av en funktionsnedsättning. Som anordnare ska man kartlägga behovet av särskilt pedagogiskt stöd, både om den studerande begär stöd eller om någon på utbildningen uppmärksammar ett stödbehov. Rutiner för hur anordnare utreder ett sådant behov måste finnas.

Som huvudregel gäller att stödet ska finansieras inom ramen för utbildningens ordinarie finansiering. Om behovet finns på grund av en konstaterad varaktig funktionsnedsättning kan myndigheten bevilja utbildningsanordnaren statsbidrag/särskilda medel för kostnaderna.

Läs mer om pedagogiskt stöd på myh.se Länk till annan webbplats.

Det är utbildningsanordnaren (skolan) som har ansvar för att varje studerande erbjuds en LIA-plats före kursstart.

Den studerande får dock lov att söka egen LIA-plats, och det kan finnas tydliga fördelar med att göra det. Till exempel ökar det chansen att få en LIA-plats som man verkligen vill ha, hos en arbetsgivare som man är intresserad av. Det får däremot inte ställas krav på att en studerande som saknar plats måste genomföra särskilda aktiviteter innan hen anvisas en plats, såsom att exempelvis söka ett visst antal platser.

Att utbildningsanordnaren lämnar förslag till arbetsplatser som de studerande själva kan kontakta är inte tillräckligt för att ansvaret att ordna LIA-platser ska anses uppfyllt. Ansvaret är först uppfyllt när den studerande faktiskt har erbjudits en färdig LIA-plats.

Utbildningsanordnaren ska kunna anvisa LIA-platser i anslutning till den studieort som de studerande är antagna till. De studerande kan inte ställa krav på att få LIA-platser på sina hemorter. Det ska dock inte råda några oklarheter om var utbildningsanordnaren kan tillhandahålla platser. Detta är särskilt viktigt att beakta vid distansutbildningar, där studerande inte alltid bor i anslutning till studieorten.

I de fall som anordnaren erbjuder studerande en kvalitetssäkrad och arbetsplatsförlagd LIA-plats men studerande tackar nej anses utbildningsanordnarens ansvar vara uppfyllt. Det är därefter upp till den studerande att ta ställning till erbjudandet, men utbildningsanordnaren är inte skyldig att erbjuda ytterligare en plats.

Ja. Regelverket gör ingen åtskillnad mellan ordinarie tentamen och omtentamen och det är därför förutsättningarna för betygsättning är likadana oavsett när den studerande tenterar.

Anordnaren kan välja att ha bara IG och G på enskilda tentamina/kunskapskontroller inom en kurs men om betyget Väl godkänd används vid den ordinarie tillfället det ska användas också vid omprov.

Gällande betyg på en genomförd kurs det framgår i 2 kap 10-11 §§ förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan att betyg ska sättas på en genomförd kurs och som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt användas.

Av 3 kap. 8 § förordning (2009:130) om yrkeshögskolan framgår att om det finns särskilda skäl får skolan (utbildningsanordnaren) i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildningen får studieuppehåll. Studieuppehåll får medges inom den tid som beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan avser.

Det är anordnaren som prövar skälen för en ansökan om studieuppehåll, men myndigheten har tagit upp bland annat värnplikt som ett giltigt skäl i den föreskrift (MYHFS 2019-4 Länk till annan webbplats.) som reglerar studieuppehåll. Ett beviljat studieuppehåll ger den studerande rätt att återinträda på utbildningen vid en tidpunkt som man har kommit överens om.

När utbildningsanordnaren beslutar om att bevilja ett studieuppehåll bör även en studieplan upprättas där det framgår när den studerande genomför de återstående kurserna i utbildningen.

Mer information om studieuppehåll finns även på myh.se: Studieuppehåll och anstånd med studier Länk till annan webbplats.

Ej satt innebär att något betyg inte kan fastställas.
Det används när det saknas fullständigt underlag för att läraren ska kunna bedöma den studerandes kunskaper, till exempel om den studerande:

• har avbrutit studierna,
• har ett pågående studieuppehåll, eller
• inte har deltagit i alla examinerande moment som ingår i kursen

Icke godkänt (IG) är däremot ett betyg.
Det sätts när det finns ett fullständigt underlag för bedömning, men den studerande inte har uppnått kursens mål enligt betygskriterierna.

Sammanfattningsvis:

• Ej satt = bedömningsunderlag saknas eller är ofullständigt
• IG = fullständigt bedömningsunderlag, men målen inte uppnådda

Vänd dig i första hand till skolan du gick på för att få en kopia på ditt gamla bevis. Om inte de kan hjälpa dig går det bra att ställa en fråga till oss på myndigheten så kan vi ta fram den dokumentation som skolan har rapporterat till oss.

In order to study at Higher Vocational Education (HVE) programmes in Sweden you must meet the entry requirements. If you don’t have a Swedish citizenship, please contact the Swedish Migration Agency Länk till annan webbplats. for more information about residence permit for studies.

Each education provider (school) handles their own admissions process in their programmes. If you have any questions regarding admissions, please contact the education provider directly.

Higher Vociational Education programmes are mostly free of charge. If you are accepted to a Higher Vocational Education programme with government grants, you are not supposed to pay a fee.

General information about HVE Länk till annan webbplats.

Information about the entry requirements for an HVE programme Länk till annan webbplats.